Kalmar - tjuvarnas stad

 
Jag har bott i den här kullerstensstaden sen -98. Jag har gått högstadiet, cyklat och gått över Ölandsbron, blivit skitfull och sagt mängder av saker som jag har fått ångra. Men jag har aldrig stulit. ALDRIG
 
I den här staden som så många älskar och åker till på sommaren, har jag blivit bestulen på tre cyklar (alla älskade och saknade), två plånböcker, en telefon och senast i onsdags förra veckan; ett par skor. Ett par vita, Reebok Princess, knappt fem månader gamla. De försvann spårlöst från skohyllan på Wellness Studio. Mitt gym, där jag borde känna mig trygg. Där alla känner alla. Jag hade så jävla fel. 
 
Det är inte skorna det handlar om. Jag är ingen materialist. Det handlar om obehaget och det obefintliga hoppet om mänskligheten. Att misstänka varenda individ som lyfter skrot i samma lokal som jag. Det är ingen behaglig känsla. Jag hann tänka alla möjliga hemska tankar, jag blev fördomsfull, för naturligtvis är det ju en tiggare som har tagit sig snabbt in och ut med mina älskade skor i näven. Jag var beredd att slåss för att få tillbaka dem. Sparka av knäskålar, bryta armbågar, dela ut knytnävsslag i raketfart. Jag både var och är så jävla arg, ledsen, besviken och tyngd av detta brott att jag önskar livet ur tjuven i fråga. Jag litar inte på någon. Jag går med tunga steg uppför trappan på gymmet och känner mig illa till mods. Kan jag lita på att mitt hänglås håller vad det lovar i omklädningsrummet? Eller att min cykel som jag fick i 30-årspresent fortfarande står kvar i cykelstället när jag har tränat färdigt? 
 
Kalmar skänker ingen glädje den här julen. Den skänker istället sorg och hopplöshet. Vi kan skänka mångmiljonbelopp till Musikhjälpen, men vi kan inte skilja på mitt eller ditt. 
 
Lita inte på någon. Njut av hämnden om du får chans till en sådan. Och till dig som stal mina skor; Jag hoppas att du får ditt straff. Att du berövas på något som du håller kärt. Materiellt eller ej. Jag hoppas att du blir en skalbagge i nästa liv och att jag bär skorna som krossar dig, ditt meningslösa lilla helvete!! 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0